Carolin

Fan. Äntligen ledig. Skulle festa i helgen, träffa kompisar. Gå på svartklubb. Men så får jag feber. Och så vet jag att det sista jag får få är feber. Så J skjutsade mig till SÖS. Och där spenderade jag en natt. Fick åka hem på eftermiddagen. Och idag har jag sovit, sprayat lite på min cykel och slöat. Jag mår illa, är trött och bara allmänt deprimerad. Och jag har börjat ifrågasätta beslutet. Det var rätt men ändå fan i helvete. Släpp taget om mig. Det kunde liksom inte bli vi. Det verkade så enkelt men i efterhand känns det inte alls lika lätt. Jag tror att jag får för mkt tid över att tänka. Livet är inte värt ett skit framför en tv och en dator men samtidigt så orkar jag inte så mkt mer.

Ringde S tidigare idag, igår sa han att han skulle besöka mig. Men han kom inte och han ringde inte. Så jag ringde idag, bara för att få någon att prata lite med. Men inget svar och inte ringde han upp heller. Det gör att jag känner mig ännu mer ensam. Jag vet att jag är tråkig just nu. Men jag kan inte råför det. Behöver bara lite jävla stöd. För en jävla gångs skull. Jag vet att få kan relatera till det här men det enda jag behöver är att få vara svag.

Tur att katten iaf vill kramas.