Carolin

Rubriken säger allt. Jag ÄLSKAR Robyn.

Checka in låten här:
http://www.youtube.com/watch?v=P2ikj4x-zls

Jag har typ fått jobbet, ballt va? Jag ska bara svara på lite frågor sen är allt fuckin fine! :D

Peace

Ja, det är sant! Jag har blivit kär! Det är så vackert och det kommer vara kanske för bara en månad men kanske för all all tid.
När jag tänker på det blir jag alldeles mysig och en aning stolt. Kan jag verkligen sånt här?

Vem är denna förtjusande skönhet som jag vill ge mycket kärlek till? Jo, jag far iväg. Iväg från detta land än en gång till en stad som heter Barcelona. Barcelona är min kärlek. Vi ska tillbringa tre månader ihop i början på nästa år och ack så intressant det ska bli.

"Varför i helvete ska hon försöka sig på ett annat land när det gick åt helskotta i förra?!" tänker ni säkert då. Mitt enda svar är: "För att jag vill och jag kan och har lust och är ung! SÅDETSÅ"

Jag vill lära mig spanska, min och Klaras weekend där gjorde det så klart för mig att jag vill spendera en lång period där, och kanske för att sedan fara hem och hata det, haft lärt mig ännu mer om mig själv och slösat alldeles för mycket pengar.

Det var London eller Barcelona, det var grundtanken. Jag skiter i eller och sätter ett OCH där istället. Jag är borta i tre månader. Min bror är arg och säger att när jag kommer tillbaka är jag inte hans syster :P Äsch, han kommer över det.

Det finns dock ett problem, var fan ska jag få pengarna ifrån? En spanska kurs på åtta veckor kostar runt 14.000. Nu MÅSTE jag helt enkelt få jobbet på Oasis, när hade de tänkt sig att höra av sig?

Hasta luego, bitches!

Jag kanske faktiskt vill bli designer trots allt. Det känns som att jag har bra idéer. Och idag ritade jag min första faktiskt rätt snygga modeteckning - vilken jävla tjej! :D

Vi snackar om i klassen om att ha en modevisning i höst och jag vill verkligen vara med att jobba med det. När vi hade slutat pratat om det gjorde jag min första design.

Isf bör alla komma! :D

Puss

Grattis på födelsedagen till mig, tjohooo
Äntligen systembolaget. Ska dit idag och köpa typ en öl.

Igår köpte jag och Klara biljett och hotell på fyllan omg. Vi ska till barcelona, men den här gången ska vi se mkt mer. De andra gångerna vi varit där har vi mest festat.

Bajs vad ovärt att vara bakis på sin födelsedag.

Jag fick en marc jacobs-klocka! TJOO! Den är såååå fin <3 Fukkin löv it.

Hejdå

Nu har jag gått min första vecka i skolan, det är skitkul :D Det är väldigt intressant, för jag har alltid umgåtts mest med naturmänniskor och nu är alla så artistiska. Självklart är det mycket annorlunda. Jag känner mig inte så arty smarty själv, jag är rätt kass faktiskt. Vi ritar mycket, alla som känner mig vet att jag inte är särskilt begåvad vad det gällar att skissa, rita, måla etc. Det som dock gör det väldigt kul är att jag kommer att förbättra mig. Vi fick se första bilden och sista bilden som några förgående klasser gjort och OMG - det är verkligen skillnad :D Har dock sjukt mkt läxor att göra nu. Måste börja snart, tänkte sätta ihop en arbetsplats på övervåningen. Behöver mycket plats så jag kan rita och skissa.

Veckans läxor:
- Att göra en kjolmönster i egen storlek
- Öva så jag har en egen modeteckningsmodell
- Rita fem kappor, ta fram tyger till och göra kollage av det.

Jag har börjat på exakt ingenting :)

Imorgon ska jag provjobba också, jag vill helst egentligen bara sitta hemma och pyssla och rita och köpa material osv. Som tur är så hinner jag göra det innan jag provjobbar. Plus att jag hinner få sovmorgon :)

Puss och hej

Äntligen har mitt liv blivit ett riktigt liv igen. Har varit så sjukt aktiv idag. Gick upp skyndade mig fort som fan till skolan, parkerade bilen helt fel, var i skolan och lärde mig lite om mönsterkonstruktion, sjukt stressad för att inte hinna hem och tillbaka, åkte hem, käka en sallad, plockade ihop mina danskläder, åkte till orientalisk dans, dansade, gick till Åhléns för att hitta skissblock, hittade inget, åkte till gamla stan och träffade klara och zaskia, åt middag åkte hem, städade köket och nu är jag här :) Känner mig så pigg och frisk. Imorgon blir en lika hektisk dag. Dock vet jag vart jag ska och behöver inte vara lika stressad. Tyvärr börjar jag klockan nio. Vet ej hur det ska gå men ska nog gå och lägga mig nu och kolla lite på tv. Har inte gått och lagt mig såhär tidigt på evigheter. :)

hejdå

Det här med kärlek är verkligen lustigt. Eller inte det där med kärlek, utan hur vissa människor har massor med förhållanden i sina liv, och andra nästan inga alls. Jag tillhör gruppen med inga förhållanden alls. Jag vet knappt vad ömsesides kärlek är. Jag är dock proffs på obesvarad kärlek, hoppet på besvarad kärlek samt tron om att det är kärlek.

Det är också lustigt, eller intressant, hur vissa kämpar år ut och år in för att behålla sin kärlek. Även om det ibland inte alls är kärlek, utan bara rädslan om att vara ensam. Jag är bäst på att vara ensam och trivs bra med det, men jag är samtidigt väldigt nyfiken på hur det vore att vara "någons". Mest nyfiken är jag på det livet, för livet förändras mkt när man måste ta hänsyn till någon annan. Jag har aldrig behövt ta hänsyn till någon man, eller jo en gång, när jag bodde i London. Då var det mest jobbigt, för jag ville lämna London men stannade mycket för hans skull. Men inte bara hans skull, utan för kärlekens skull. Jag hade ju hittat någon som jag hade en vacker relation med. Som tur var gjorde han slut, så jag fick resa hem och återgå till mitt liv i Sverige. I Stockholm har jag ett riktigt liv, i Stockholm trivs jag med mig själv.

Jag har en vän just nu som kämpar för sin kärlek, men hon vågar inte tala om det för mig. Andra har talat om hur deras relation är och i fredags blev jag arg på henne. Arg för att hon drog och inte umgicks med mig för att vi inte gjort det på väldigt länge men även arg för att jag trodde mig veta något om deras relation som jag faktiskt inte har någon aning om. Det är inte min sak.

Hur som helst så undrar jag, varför träffas vissa människor av kärlekens pilar flera gånger och andra inte alls? Handlar det verkligen bara om kräsenhet? Bara livet kan visa mig hur det går, inte bara för mig, också för alla andra.

Tack och slut

Inatt hade jag besök av en man. Han var fantastisk med sina händer, jag menar hur han tog på mig. Många män är så fjantiga, de vågar inte röra en på riktigt. Men det kunde den här. Jag kunde vara rak och fråga honom precis vad jag ville och han, tror jag iaf, svarade ärligt och rakt. Kanske ses han och jag fler ggr vem vet? Sthlm är ju inte så stort. Men troligtvis inte. Det var precis vad jag behövde igår iaf.